Igår hände ngt som fick min mage att knyta sig ordentligt. Barnen och deras pappa var och fotade i storforsen och då de var på väg hem så hoppade och skuttade Anton som vanligt och lekte superhjälte. Deras pappa hade satt sig ner nära kanten för att ta nå fina kort och ser i ögonvrån hur A kommer "flygandes" fram. Han hinner grabba tag i foten, resten av hans kropp hängde över kanten så han slet tag i hans överkropp och drog upp han. Jag tackar alla gudar där uppe för han supersnabba reaktionsförmåga för under A var stupet och forsen .....A hade halkat och kastat sig mot vad han trodde var en stor sten men det var endast snö som gav vika för han. Är så otroligt glad över att han hade en sådan snabb reflex, vill int ens tänka tanken på vad som kunde ha hänt annars! Så riktar ett enormt stort TACK till deras pappa som var precis vid rätt ställe i rätt tidpunkt!
Så idag myser jag och barnen på extra mycket och kramas massor. Älskade barn alltså <3
Innan det så har helgen varit riktigt bra med mkt mys och kärlek.Är verkligen så lyckligt lottad som hittat den finaste killen <3 Helgen avslutades med reunion ala årtal-94. Super roligt at se gamla kort och lyssna på den bästa musiken som finns, skejtpunk haha,
Hoppas er helg varit bra!
Pöss o Kräm// HannaBanana!
Oj då, förstår känslan när det höll på gå åt skogen 😊
Har ju själv varit med om liknande händelse där någon fick tag i min fot just innan jag gled över iskanten ned i vattenströmmen ,usch vilken tanke 😓
Kram till er alla